Med musiken i blodet

Ibland kan jag gå i dagar och sjunga samma låt om och om och om... Även om jag har sovit en natt emellan så börjar samma visa mala i huvudet när jag vaknar. Det intressanta är att man sällan får välja själv vad som fastnar, vilket ofta leder till repeat av någon hit som man kan fem ord ur. Resten hittar man på för att fylla ut låten, och vips tror man att den går så på riktigt (Va, går den inte "Your cruel deep eyes, your blood like bajs") Missförstå mig inte, jag gillar Poison. Detta jullov har jag dock av en outgrundlig anledning nynnat "Jo, där kommer ju en gooosse, med en byxa som en rakkniv vass. Mockaskorna har han påååsse..." (Jazzgossen av Karl Gerhard). Spännande val.