Veckans moneywaste

Jag förstår att ni med spänning har väntat på att höra huruvida jag hittade något på Missoni for Lindex som släpptes i tisdags. Inte det? Nähä... (Pinsam tystnad). Ni hade hoppats på en djuplodande analys av världspolitiken istället? Jaha... (Pinsam tystnad 2). Well, this is what you get. Enjoy.

Dagens outfit är inte riktigt min grej. Måste skärpa mig.

Struntade till slut i allt och köpte kläder ur förra kollektionen istället (den med Gwyneth).

Ett mobilfodral i handen är bättre än tio i skogen? Vilken blek hand förresten.

Experiment : Datorer

Kör tre datorer på en gång. En urgammal (vilket i datatermer betyder att den inte använts sedan 2009 och att den har en tjock skärm), en halvgammal (som togs i bruk 2009) och en splitterny. Ingen av dem är min egen. Hur ska detta sluta för mig som är känd som datamarodören (åtminstone för mig själv). Håller tummarna för att det är den äldsta som kraschar om någon måste göra det. Ursäkta åldersdiskrimineringen. Hoppas även att jag är ensam när den kraschar så att ingen utomstående drabbas. OM mot förmodan ingen kraschar förrän alla filer är överförda ska jag fira med massagestol på gymmet. Äh, who am I kidding, klart jag tar massagestol ändå, varför skulle jag annars gå till gymmet :)

Fyllekajan?

Blev inget vin efter Next to normal - som för övrigt var riktigt bra, rekommenderar! Så jag kompenserade genom att gå till sofistikerade Waasa Drinking Duck (ja, ni hör hur fint det klingar) på ett glas Pepsi kvällen efter. För övrigt har jag jobbat som ett tok den här veckan, så jag är glad att jag i går kväll äntligen fick ta del av det där efterlängtade vinet. Nu orkar jag jobba vidare med nyfunna krafter ;)

Dagens glada

I kväll blir det rockmusikal på Wasa Teater :)
Och kanske till och med ett glas vin på det? Vaddå tisdag?

Bild lånad från the one and only Wikipedia

Frustrerande gånger två

Ibland är det bra att skriva av sig när man är lite arg. Verkligen TYCKER något. Det är visserligen bra att skriva när man riktigt glad också, det får bli en sån text en annan gång ;)

Frustrerande sak nummer ett.
Jag samlade in pengar till hungerdagen i går. Inte länge, men en stund. Det var verkligen intressant att iaktta hur folk betedde sig när de inte tänkte skänka något (det vill säga 95% av alla som gick förbi). De tog långa omvägar och gav mig urskuldande blickar, eller gick bara rätt förbi utan att reagera. Ja, de kanske redan hade lagt pengar i nån annans sparbössa. Ja, jag ger kanske inte åt varenda som samlar in till något. Men ändå var det lite äckligt att stå och se hur nån kom ut från banken eller lunchrestaurangen - jag stod där med flit - och höll hårt i väskan. Ville nästan gråta när den första som gav något var en ca åttaårig pojke som stod och väntade på sin mamma. Han log och gav mig två euro, vilket är mycket mera pengar för honom än vad det är för vilken vuxen som helst.

Frustrerande sak nummer två:
Det andra som stör mig just nu är personangreppen på Facebook. Mellan varven, när alla inte skryter om vilken mat de lagat idag eller skriver gulliga saker om varandra, så kan man hitta riktiga elakheter. Ofta handlar det om att ett företag, en tidning eller någon annan "halvoffentlig instans" lägger upp ett foto på någon. Sedan haglar plötsligt personangreppen från folk som inte fattar att personen på bilden ÄR EN VERKLIG MÄNNISKA. Även om hon är modell eller sångerska. Även om han figurerat i en tidningsartikel på nätet så är det högst antagligen en bild på någon som finns i verkligheten. Och blir ledsen över dina kommentarer. Hanna Fridén har flera gånger skrivit tänkvärt i ämnet. Det är så lätt att skriva vad som helst när man inte behöver se varandra i ögonen. Läs också Esters krönika medan du är igång.

Five years later

För fem år sedan satt jag också där på festen. 15-årsjubileet. Mitt i smeten. Vi hade till och med beställt medaljer åt oss själva, fniss. Som utexaminerad kände jag mej inte lika mitt i smeten på utvecklingspsykologins 20-årsjubileum, men några glada och bekanta ansikten fick jag sammanstråla med runt bordet i fredags. Tack för det!
Vinet väckte också minnen ;) Saknade Relander (som inte var en professor eller något annat utan en sköldpadda som vår grannförening slet itu)...
Saknade mycket annat (andra) också. Skriver säkert in mej snart igen för att gå nån mystiskt kurs om jag känner mej rätt...

PS. Om någon vill köpa en bostad åt mej tillhörande nån av glasbalkongerna som skymtar på bilden ovan, please feel free :)

fröken H och fröken M!

Vet inte varför jag var tvungen att fota den här. Academills kännetecken.
Längs den rutschade mjölsäckar way back när stället var en kvarn.

Lugnet i stormen

Jag jobbar hårt just nu, främst med att hitta bra kandidater till kommunalvalet (Are you one of them - call me...). Mellan varven tar jag igen mig, har faktiskt joinat en fotokurs. Därför kunde jag ju bara inte köra förbi den här utsikten som slog emot mig i går, trots att det blåste halvorkan ute vid broarna. Så gör en sann fotograf (som nästan vet vad ISO-tal står för).

La Helsinki

I brist på vettig text ger jag dig istället helgen (ja, torsdag räknas också som helg) i bilder. Lite suddiga från mobilen, men det är tanken som räknas!

Tölö, utsikt från kräftskivan - jag vet, börjar räcka med kräftskivor nu, blir snart lika många som bröllopen ;)

Saluhallen. Har Alko till och med, visste ni det?

Fröken Amanda

Teatteri eller Teatern, dyrt...

Vin och ostkväll med mina kära utvecklingspsykologer. Toppbetyg.

Tänkte gå på modeshow, men hann inte. Måste prioritera shoppingen ju ;)

Gillar tåg. Knäppt men sant.