Ibland är det bra att skriva av sig när man är lite arg. Verkligen TYCKER något. Det är visserligen bra att skriva när man riktigt glad också, det får bli en sån text en annan gång ;)
Frustrerande sak nummer ett.
Jag samlade in pengar till hungerdagen i går. Inte länge, men en stund. Det var verkligen intressant att iaktta hur folk betedde sig när de inte tänkte skänka något (det vill säga 95% av alla som gick förbi). De tog långa omvägar och gav mig urskuldande blickar, eller gick bara rätt förbi utan att reagera. Ja, de kanske redan hade lagt pengar i nån annans sparbössa. Ja, jag ger kanske inte åt varenda som samlar in till något. Men ändå var det lite äckligt att stå och se hur nån kom ut från banken eller lunchrestaurangen - jag stod där med flit - och höll hårt i väskan. Ville nästan gråta när den första som gav något var en ca åttaårig pojke som stod och väntade på sin mamma. Han log och gav mig två euro, vilket är mycket mera pengar för honom än vad det är för vilken vuxen som helst.
Frustrerande sak nummer två:
Det andra som stör mig just nu är personangreppen på Facebook. Mellan varven, när alla inte skryter om vilken mat de lagat idag eller skriver gulliga saker om varandra, så kan man hitta riktiga elakheter. Ofta handlar det om att ett företag, en tidning eller någon annan "halvoffentlig instans" lägger upp ett foto på någon. Sedan haglar plötsligt personangreppen från folk som inte fattar att personen på bilden ÄR EN VERKLIG MÄNNISKA. Även om hon är modell eller sångerska. Även om han figurerat i en tidningsartikel på nätet så är det högst antagligen en bild på någon som finns i verkligheten. Och blir ledsen över dina kommentarer. Hanna Fridén har flera gånger skrivit tänkvärt i ämnet. Det är så lätt att skriva vad som helst när man inte behöver se varandra i ögonen. Läs också Esters krönika medan du är igång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar