Att kampanja - a story i bilder

Puh. Pustar ut på tåget (min vän tåget) på väg hem från valvakan. Valkampanjer är intensiva och sen plötsligt tar de slut - konstigt är det. Att plötsligt ha fritid. Och många konstigheter och galenpannor får man uppleva under kampanjens gång. Jag tänkte, för att kompensera lite för att jag aldrig bloggar, bjuda på tidernas längsta (jöööst kidding) bildkavalkad.

Packa i bil, packa ur bil. Valkampanj i ett nötskal.

Bland annat gästerna på lunchstället Kesmo råkade ut för oss.

Att kampanja behöver inte vara trist.
Man kan lika gärna vältra sig i färg
på ett 5-kilometerslopp.

Man kan också stöta på någon annans reklambil (eh)...

...måste bara showa den från sidan också.

Ibland träffar man på sköna citykaniner
(som tyvärr inte får rösta)

Kan inte hjälpa att jag fick "Children of the corn"-feelis här.
Hur farliga är barnen egentligen...?

Och ibland förälskar man sig i Vöråstan
- jag vet, helt otippat!

Det händer tydligen att det blir värmebölja under kampanjen...

...och då får man knalla ner till beachen.

En rolighet är att fota kreativa postluckeskyltar...

...som ibland är välkomnande...

... ibland mera aggressiva...

...och ibland lite väl välkomnande!

Och har man tur så slutar hela kampanjen i ett galet bra valresultat och tidernas valvaka :)

ESC update

Tog en liten paus i kampanjandet för att se Eurovision song contest. Så upptagen kan man ju inte vara att man missar den cirkusen :) Jag brukar inte slaviskt följa alla förhandsbetygsättningar och diskussioner, men själva galan vill jag alltid se. Vi gick ut hårt i år, hade bjudning, guldserpentiner och en stor "chart" på väggen där de stackars gästerna tvingades ge poäng enligt skolbetygskalan. Halva poäng ok, dock inga plus eller minus...viktigt det där med regler...hehe.

Har inte riktigt bestämt mig vad jag tycker om att man gör politik av ESC. Att folk röstade fram Österrike och buade åt Ryssland talade sitt tydliga språk. Och det är förståeligt under rådande läge. Samtidigt är det skönt med evenemang som enar istället för splittrar, och musik är lätt att enas kring. Därför lever vi farligt om vi börjar bua åt 17-åriga flickor för att man ogillar deras politiska ledare. Inte är det lätt när det är svårt, som jag brukar säga (NÄR exakt brukar jag säga det?).

Slutsats: Jag diggar ESC. Må cirkusen få fortsätta.

PS. Har fortfarande inte förmått mig att plocka ner guldserpentinerna!

Vårt resultat? Finland etta (surprise) Nederländerna tvåa, Sverige trea, Österrike på fjärde plats.

Planerna

Saker jag fantiserar om att göra under påskhelgen:
- Ta en långpromenad i det fantastiska solskenet och ta underbara foton i skogen
- Hitta det perfekta ritprogrammet på nätet och spontandesigna femton mönster
- Baka enbart rawfoodchoklad med ekologisk kakao och kokosolja

Saker jag troligen kommer att göra under påskhelgen:
- Dega framför tv:n (already started)
- Frossa i massproducerad choklad (already started)
- Undra vart påskhelgen och all extra tid tog vägen

Fick till stånd en påskprydnad. Ser ut som att äggen är färgade av blodsplatter, är dock rödbeta.

Sorry for suckin'

Jag vet. Helt usel på att blogga regelbundet. Om någon mot förmodan fortfarande följer min blogg så kan jag ju skylla på det faktum att jag är mitt inne i en EU-valkampanj. Fast det är ingen ursäkt, eftersom mitt bloggtempo är rätt uselt i vanliga fall också. Jag borde hålla mig till Twitter där jag inte behöver avsätta skrivtid eller ta hundra photoshoppade bilder av min lunch (men där jag ändå sällan orkar skriva).
Kort och gott: jag är oförbätterlig. Take or leave. Samt måndagslove.

WC-underhållning

Naaaw, så här ska jag också ha på min toalett :)
Så länge folk förstår att enbart fylla i korsordet före de torkar sig i...
Annars kan det bli lite ohygieniskt.
Faktiskt.

Sock-lovin

Vintern må vara över, men för den som alltid fryser om fötterna är det lycka att ha en snäll granne som stickar sockor! Så nu är jag räddad fram till midsommar...
/Hälsar Sassa, som sov med stickade sockor under en södernsemester (vaddå, det var ju air-conditioning)

gala

Äntligen kan jag säga att jag har lite tid över till att blogga...sitter nämligen uppe kl 03 på morgonen och väntar på att Oscarsgalan ska börja. "Galning!", jo kanske det. Men det har varit min egen lilla tradition sedan jag var tolv och Titanic var nominerad, och jag satt som klistrad (trots att Leo inte infann sig på den galan). Så nu sitter jag här. Med en ny popcornskastrull (tydligen finns det såna, jag fyndade på loppis) färdig att tömmas. Hade tänkt följa något red carpet-live stream, men hittar ingen bra länk, så jag kollar bilder istället. Några intressanta spetsklänningar, som den här på Sally Hawkins, eller denna på Portia de Rossi. Och Calista Flockhart ser också brudaktig ut. Och Julia Roberts är också spetsig å fin. Anne Hathaway har inga spetsar, men ser desto coolare ut.

Oj, nu börjar galan. Har inte sett så många av filmerna på förhand i år, men favorittippade "12 years a slave" tar säkert hem det, en typisk Oscarsfilm. Och jag skulle inte bli särskilt förvånad ifall Cate Blanchett får pris för huvudrollen i "Blue Jasmine". Jag är alltid irriterad över att alla nominerade filmer alltid släpps på bio så sent. Det ska ju vara hela 2013 års bästa filmer, inte "vi släpper alla filmer vi vill ska nomineras så sent som möjligt för att juryn inte ska glömma bort oss". Sjukt störigt. Men jag ska sluta snacka nu och börja titta.

Kungliga funderingar

Jag ville inte skriva det här inlägget när alla precis hade fått höra om den nya prinsessan. Jag ville låta dem mysa och gotta sig i den gulliga nyheten. Men några dagar senare kan jag tillåta mig att reflektera lite över det här med monarki. Att Sverige har sin kungafamilj har jag stundtals avundats, det är ju myspysigt och lite glammigt. Och det drar turister, sätter landet på kartan.

Men demokratiskt? Nej, det kan man väl ändå inte påstå att det är. Att en människa fortfarande kan födas in i en roll som innebär x antal miljoner i inkomster (skattepengar) varje år, för att du råkar vara "blåblodig" (för att en fransman på 1800-talet lyckats bli vald till kung av Sverige). Och vad är det som längre fram i livet krävs för att man ska få detta apanage? Jag vet att kronprinsessan är tvungen att sätta ganska mycket tid på representation, men hennes lillasyskon syns, mig veterligen, väldigt lite i rampljuset med tanke på vilka förmåner de får för att vara symboler för Sverige (den yngre av dem befinner ju inte ens befinner sig på svensk mark längre). De gillar inte rampjuset, har jag förstått. Och det behöver man inte göra. Men man behöver inte heller vara kunglig om man inte vill. Märta-Louise i Norge ville leva ett mera vanligt liv, och avsade sig titeln "Ers kungliga höghet". Så det lär ska vara fritt fram.

Nu känner jag mig litegrann som en partypooper. För jag tycker fortfarande att det är lite trevligt att besöka slott när jag är utomlands, eller att se bilder på de små kungabarnen. Men jag undrar i mitt stilla sinne om inte Sverige, som i övrigt gärna vill se sig som en demokratins föregångare, så småningom ska komma fram till att det här med kungligheter kanske ändå hör till forna tider.

Träffande

Alltså den här videon är ju bara SÅ beskrivande av dagens läs-om-mitt-perfekta-liv-samhälle. Ska försöka umgås lite med folk idag och inte enbart uppdatera om hur treeeevligt det är att umgås med dem...Kram på er alla.

Ei jatkoon

Ibland får man inspiration till att skriva blogginlägg på de mest otippade platser. Som i det här fallet på en hotellbar i Tammerfors. Men jag glömmer det om jag inte skriver nu: Netflix är inte så skoj :( Skulle se på film och trodde att vi skulle ha värsta utbudet. Not! Efter två timmars letande var det mest underhållande vi hittade "Zack and Miri make a porno" Kanske säger lika mycket om oss som om filmen. Men anyway. No top level.