Inte rättvist

Ibland frågar jag verkligen rakt ut i luften varför en del människor måste drabbas så hårt? Jag läste igår om en tjej från Esbo som förlorade HELA sin familj i Tsunamin i Thailand. Hon var 14 år. FJORTON. Det är så att man vill gråta högt av hur orättvist det kan vara. Idag är hon 22 år och ska tävla i finländska versionen av Survivor. En riktig fighter med andra ord:
http://svenska.yle.fi/artikel/2013/02/05/overlevde-tsunamin-och-tavlar-nu-i-survivor

Firad på jobbet

Om man går hem en söndag eftermiddag efter att ha jobbat hela sin födelsedagshelg och ändå är på gott humör, då måste väl det betyda att man gillar sitt jobb? Men så fick jag också en blombukett på fredagen, så  fin att den kunde ha används som brudbukett (kanske jag torkar den och tar fram och återanvänder om/när den dagen kommer ;) Döda blommor på bröllop, hmm).
Lördagen bjöd på en serenad till min ära, i form av Loreens Euphoria, framförd av mina två manliga kollegor! J & N, om ni läser detta: Ni värmde mitt hjärta. Det gjorde också Jaloviina-likören som jag fick på köpet, heh...

Nej, jag är jätteung...

...men jag känner mig inte alltid jätteung. I alla fall inte när den jag pratar med inte vet vad "Rederiet" eller "Skilda världar" är. Eller aldrig har klätt ut sig till Spice Girls. Hallå.

Borrowed from 9gag, as you can see.

Eufoooria

Det har varit mycket snack om finländska schlageruttagningen - eller Tävlingen för ny musik som man envisas med att den heter nu. Jag såg en snutt igår och tyckte nog som vanligt att det kändes lite öststat, med inslag av Idol. Förlåt. Det finns mycket bra med det här landet - love you - men det här med musikunderhållning. Hmm. Ibland funkar det, men av någon anledning så är inte schlager riktigt vår grej. Kanske var det därför jag drömde att jag skulle representera Sverige i Eurovision song contest häromnatten? Förlåt, igen. Jag kommer ihåg att jag i drömmen satt och surfade för att hitta och lära mig sångtexten på nätet - typ en timme innan jag skulle vara på plats på scenen. Och jag hade inte flugit dit ännu. Ja, Sverige (och Finland för den delen) kan vara riktigt glad att det bara var en dröm.

PS. Ta inte det här som att jag inte gillar Eurovision song contest. Det skulle det vara astråkigt att titta på om allt skulle vara rakt igenom proffsigt, tvärtom ska det vara lite tacky. Och vem är jag egentligen att använda öststat som något musikaliskt negativt, öststaterna har ju rott hem hela ESC ett antal gånger. Keep going strong!

Klåttgrisen

Det är konstaterat igen, jag är en klåttgris. (Människor från Sverige: Klåtta = Spilla). Hade just joghurt över hela skjortan. Tur att det inte är några viktiga möten denna fredag. Men det är ändå ingenting jämfört med den gången jag somnade, sittande i sängen, med en öppnad joghurtburk i handen. Gissa om jag var glad klockan två på natten när jag vaknade. Tur att man kan skratta åt det så här i efterhand.
I kväll ska jag bjuda mina gäster på chokladfondue. Snacka om klåttrisk. Wish me luck, haha!

Skåne

Afrika? Nej, nej.

Skåne var lovelylainen, riktigt trevligt att hälsa på släkten! Och ingen snö hade de, exotiskt :)

Men är det inte typiskt att man stöter på finlandssvenskar överallt?
Först råkade jag hamna bredvid en tjej från Larsmo på flyget till Köpenhamn. Sedan följs vi åt till tåget mot Sverige och då lyckas vi sätta vi oss bredvid en tredje finlandssvenska som jobbat på Radio extrem.

Vill för övrigt gnälla över lokalbussar. Har ALLTID ogillat lokalbussar av den anledningen att de gör som de vill. Kommer flera minuter för tidigt så att jag står ensam i mörkret vid en strand i Helsingborg, eller kommer tio minuter för sent så att jag blir strandad en timme på en Ängelholms tågstation. På väg till flyget.

Anyway, förutom busstrafiken: Skåne - I liked you very much!

Kusin J kikar ut mot Danmark

Coachen

Årets första utmaning: Utbilda mig till seniorcoach.
Delvis i Skåne.
Fråga mig inte varifrån jag får alla infall :)
Får iallafall chansen att träffa fina släktingar samtidigt.

Oki-doki

Bild från monki.com

Bara några veckor efter sin ankomst blev Mini-Monokomi storebror, snabba ryck! Oki anlände på julafton. Liknar inte riktigt mamma och brorsan, har dock samma humor. Och som ni hör börjar min humor vara på en sån nivå att det kanske är nyttigt att jag börjar jobba igen imorgon...

Nytt år...

...och nya trender i skyltfönstret ;)

Liten liten årskrönika

Tänker så det knakar på vad jag egentligen har lärt mig i år.
Lite klokare och mer erfaren än ifjol måste jag väl ändå vara?

Ja, åtminstone har 2012 lärt mig att...
...göra kommunalvalskampanj. Och presidentvalskampanj också förresten.

...fota med systemkamera. Ja, man kunde ju tro att jag behärskade det redan eftersom jag tagit x antal foton till olika tidningar. Men automatinställningarna räknas inte. Nu kan jag på riktigt. Oh yeah.
...toasta ett bröllop. Ja, co-toasta då.

...köra automatväxlad bil. Att göra det i Åbo centrum första gången kanske inte var så genomtänkt. Men jag klarade biffen.
...fungera som tomtekoordinator. Undrar om det ger tyngd till CV:n.
...jag visst har tid att läsa de böcker jag inte har tid att läsa. Allt från "Bitterfittan" till "Svindlande höjder". Svaret heter ljudbok och är numera min bästa vän på tåget och i bilen.
...Creme fraiche och Smetana är ungefär samma sak. En viktig lärdom.

Och så lite sånt som jag fortfarande jobbar på att lära mig.
- Att gilla sushi. Still working on it. Finns det inga andra kryddor än wasabi att dölja den råa fisksmaken med?
- Att förstå danska. Men det går framåt!
- Att uttala "Schweiz" (och stava det för den delen).
- Att få alla att förstå min humor. Blir troligen ett evighetsprojekt. Tur att jag skrattar i alla fall.

Med det säger jag Gott Nytt År!
Jag hoppas det blir ett med många lärdomar - men helst lärdomar som man inte behöver skaffa sig the hard way. (Som den gången på huslig ekonomi-timmen när jag insåg att man inte gör köttbullar genom att ta köttfärs direkt ur påsen och rulla det. Skulle ha varit mindre pinsamt om jag inte hade behövt bjuda resten av klassen på mitt verk).