Om man gillar låt oss säga en musikal, går och ser den två gånger (utan att behöva betala i och för sig) och sedan planerar gå på en tillställning där man spelar låtar ur denna musikal, är man då lite nördig? Skulle vara aningen skoj att få kalla sig musikalnörd, det brukar inte hända så ofta. Jag brukar snarare vara filmnörd eller tvnörd. Eller fynda-konstiga-prylar-nörd. Och snabbmatsnörd. Eventuellt politiknörd. Så varför inte en till sak på min meritlista. Undrar när det kommer till avdelningen sofistikerade meriter som balettnörd eller litteraturnörd. Eller alternativa meriter som bestiga-berg-nörd eller designa-mina-egna-underkläder-av-plåt-nörd.
Jag är trött.
Ni märker det va.
Nä, jag heter inte Sassa, utan Pia. Sassa är däremot ett bra ord för många saker. När jag var liten kallade jag den konsistens som glass fick när man rörde om för sassa. Så där som Kalle Anka pratar, ja det tyckte jag också kunde beskrivas som sassa. Sassa kan vara viktigt eller mindre viktigt, precis som det jag tycker till om på min blogg.
onsdag 17 oktober 2012
torsdag 11 oktober 2012
Dagens hit
För er som förstår finlandssvensk humor. Ni andra: jag beklagar.
http://yle.fi/extrem/artikel/musik/45816-X3M-presenterar-Grani-Style
http://yle.fi/extrem/artikel/musik/45816-X3M-presenterar-Grani-Style
fredag 5 oktober 2012
Morgondopp
"Det är säkert inte många fler än mig som orkat sig upp till simhallen den här tiden". Tänkte jag stolt kl 06.30 i morse när jag körde in genom grinden. Troligen för att JAG nästan aldrig orkar stiga upp och träna frivilligt den tiden på dygnet (Att träna över huvudtaget är helt tillräckligt även under normala tider på dygnet). Tji fick jag. Parkeringen var så full att jag för en gångs skull måste parkera på baksidan. Morning glory, Finland! Och nu känner jag mig som en ny människa. Kanske borde göra detta flera gånger i veckan. Jo, tjena...
söndag 30 september 2012
Veckans moneywaste
Jag förstår att ni med spänning har väntat på att höra huruvida jag hittade något på Missoni for Lindex som släpptes i tisdags. Inte det? Nähä... (Pinsam tystnad). Ni hade hoppats på en djuplodande analys av världspolitiken istället? Jaha... (Pinsam tystnad 2). Well, this is what you get. Enjoy.
![]() |
| Dagens outfit är inte riktigt min grej. Måste skärpa mig. |
![]() |
| Struntade till slut i allt och köpte kläder ur förra kollektionen istället (den med Gwyneth). |
![]() |
| Ett mobilfodral i handen är bättre än tio i skogen? Vilken blek hand förresten. |
torsdag 27 september 2012
Experiment : Datorer
Kör tre datorer på en gång. En urgammal (vilket i datatermer betyder att den inte använts sedan 2009 och att den har en tjock skärm), en halvgammal (som togs i bruk 2009) och en splitterny. Ingen av dem är min egen. Hur ska detta sluta för mig som är känd som datamarodören (åtminstone för mig själv). Håller tummarna för att det är den äldsta som kraschar om någon måste göra det. Ursäkta åldersdiskrimineringen. Hoppas även att jag är ensam när den kraschar så att ingen utomstående drabbas. OM mot förmodan ingen kraschar förrän alla filer är överförda ska jag fira med massagestol på gymmet. Äh, who am I kidding, klart jag tar massagestol ändå, varför skulle jag annars gå till gymmet :)
fredag 21 september 2012
Fyllekajan?
Blev inget vin efter Next to normal - som för övrigt var riktigt bra, rekommenderar! Så jag kompenserade genom att gå till sofistikerade Waasa Drinking Duck (ja, ni hör hur fint det klingar) på ett glas Pepsi kvällen efter. För övrigt har jag jobbat som ett tok den här veckan, så jag är glad att jag i går kväll äntligen fick ta del av det där efterlängtade vinet. Nu orkar jag jobba vidare med nyfunna krafter ;)
tisdag 18 september 2012
Dagens glada
lördag 15 september 2012
Frustrerande gånger två
Ibland är det bra att skriva av sig när man är lite arg. Verkligen TYCKER något. Det är visserligen bra att skriva när man riktigt glad också, det får bli en sån text en annan gång ;)
Frustrerande sak nummer ett.
Jag samlade in pengar till hungerdagen i går. Inte länge, men en stund. Det var verkligen intressant att iaktta hur folk betedde sig när de inte tänkte skänka något (det vill säga 95% av alla som gick förbi). De tog långa omvägar och gav mig urskuldande blickar, eller gick bara rätt förbi utan att reagera. Ja, de kanske redan hade lagt pengar i nån annans sparbössa. Ja, jag ger kanske inte åt varenda som samlar in till något. Men ändå var det lite äckligt att stå och se hur nån kom ut från banken eller lunchrestaurangen - jag stod där med flit - och höll hårt i väskan. Ville nästan gråta när den första som gav något var en ca åttaårig pojke som stod och väntade på sin mamma. Han log och gav mig två euro, vilket är mycket mera pengar för honom än vad det är för vilken vuxen som helst.
Frustrerande sak nummer två:
Det andra som stör mig just nu är personangreppen på Facebook. Mellan varven, när alla inte skryter om vilken mat de lagat idag eller skriver gulliga saker om varandra, så kan man hitta riktiga elakheter. Ofta handlar det om att ett företag, en tidning eller någon annan "halvoffentlig instans" lägger upp ett foto på någon. Sedan haglar plötsligt personangreppen från folk som inte fattar att personen på bilden ÄR EN VERKLIG MÄNNISKA. Även om hon är modell eller sångerska. Även om han figurerat i en tidningsartikel på nätet så är det högst antagligen en bild på någon som finns i verkligheten. Och blir ledsen över dina kommentarer. Hanna Fridén har flera gånger skrivit tänkvärt i ämnet. Det är så lätt att skriva vad som helst när man inte behöver se varandra i ögonen. Läs också Esters krönika medan du är igång.
Frustrerande sak nummer ett.
Jag samlade in pengar till hungerdagen i går. Inte länge, men en stund. Det var verkligen intressant att iaktta hur folk betedde sig när de inte tänkte skänka något (det vill säga 95% av alla som gick förbi). De tog långa omvägar och gav mig urskuldande blickar, eller gick bara rätt förbi utan att reagera. Ja, de kanske redan hade lagt pengar i nån annans sparbössa. Ja, jag ger kanske inte åt varenda som samlar in till något. Men ändå var det lite äckligt att stå och se hur nån kom ut från banken eller lunchrestaurangen - jag stod där med flit - och höll hårt i väskan. Ville nästan gråta när den första som gav något var en ca åttaårig pojke som stod och väntade på sin mamma. Han log och gav mig två euro, vilket är mycket mera pengar för honom än vad det är för vilken vuxen som helst.
Frustrerande sak nummer två:
Det andra som stör mig just nu är personangreppen på Facebook. Mellan varven, när alla inte skryter om vilken mat de lagat idag eller skriver gulliga saker om varandra, så kan man hitta riktiga elakheter. Ofta handlar det om att ett företag, en tidning eller någon annan "halvoffentlig instans" lägger upp ett foto på någon. Sedan haglar plötsligt personangreppen från folk som inte fattar att personen på bilden ÄR EN VERKLIG MÄNNISKA. Även om hon är modell eller sångerska. Även om han figurerat i en tidningsartikel på nätet så är det högst antagligen en bild på någon som finns i verkligheten. Och blir ledsen över dina kommentarer. Hanna Fridén har flera gånger skrivit tänkvärt i ämnet. Det är så lätt att skriva vad som helst när man inte behöver se varandra i ögonen. Läs också Esters krönika medan du är igång.
tisdag 11 september 2012
Five years later
För fem år sedan satt jag också där på festen. 15-årsjubileet. Mitt i smeten. Vi hade till och med beställt medaljer åt oss själva, fniss. Som utexaminerad kände jag mej inte lika mitt i smeten på utvecklingspsykologins 20-årsjubileum, men några glada och bekanta ansikten fick jag sammanstråla med runt bordet i fredags. Tack för det!
Vinet väckte också minnen ;) Saknade Relander (som inte var en professor eller något annat utan en sköldpadda som vår grannförening slet itu)...
Saknade mycket annat (andra) också. Skriver säkert in mej snart igen för att gå nån mystiskt kurs om jag känner mej rätt...
PS. Om någon vill köpa en bostad åt mej tillhörande nån av glasbalkongerna som skymtar på bilden ovan, please feel free :)
![]() |
| fröken H och fröken M! |
![]() |
| Vet inte varför jag var tvungen att fota den här. Academills kännetecken. Längs den rutschade mjölsäckar way back när stället var en kvarn. |
torsdag 6 september 2012
Lugnet i stormen
Jag jobbar hårt just nu, främst med att hitta bra kandidater till kommunalvalet (Are you one of them - call me...). Mellan varven tar jag igen mig, har faktiskt joinat en fotokurs. Därför kunde jag ju bara inte köra förbi den här utsikten som slog emot mig i går, trots att det blåste halvorkan ute vid broarna. Så gör en sann fotograf (som nästan vet vad ISO-tal står för).
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)






