Schlager och förtryck

Jag är väldigt fäst vid Eurovision-spektaklet. Då det gäller den ojämna nivån på musiken, de härligt fula kläderna och det faktum att Europa (med flera) samlas för ett gemensamt intresse utöver olika sportevenemang. Men vad gäller politiken bakom ska man nog tänka efter två gånger innan man låter vilket land som helst stå värd. Läs en tänkvärd kolumn i ämnet här.
PS. De ryska tanterna var urcoola! Med betoning på ur.

Allragullenuttigaste

Har ni tänkt på en sak? I och med Facebook skriver alla nuförtiden saker som "Har varit på bio med allra finaste M", "Har stekt korv med goaste F", "Har stulit cyklar med sötaste R" (Den sista mindre ofta kanske). Men säger någon verkligen så in real life?? Nej. Missförstå mig inte, jag tycker det är fint och snuttepluttigt och allt det där. Det är bara så roligt att en massa folk, särskilt finländare, som annars aldrig öser lovord omkring sig plötsligt kallar alla för finast. Fniss.

Två viktiga

Radio Extrem för som vanligt en viktig samhällsdiskussion (hmm). Jag kände mig manad att haka på och svara på två av Succemorgons aktuella frågor:

1. På vilken sida av knäckebrödet ska man bre smöret?
Svar: På den skrovliga såklart där det fastnar bäst (på den andra finns ju bara hål och smöret lägger sig ojämnt)
2. Vad sätter man i först, Oboypulvret eller mjölken?
Svar: Pulvret såklart, för om man har tur lämnar det då lite smaskig choko på botten när man druckit färdigt ;)

PS. Om det är så att någon mot förmodan vill kommentera, så TROR jag att jag har hittat kommentatorsfunktionen igen. Teknisk så det förslår.

godisjobb

Alltså suck, i dag är jag tvungen att testa olika godissorter på jobbet. Det är av yttersta vikt att jag med mina känsliga smaklökar väljer ut de bästa sorterna som reklamgodis inför höstens kommunalval, så jag måste vara väldigt koncentrerad och verkligen arbeta hårt. Tough shit det här. Tur att det är helgdag imorn...

Dagens outfit

Daggmask-onepiece från Gina Tricot, 29,90 €

Jag veeeeeet, men åtminstone har jag ju fått en att skratta (mig själv).

Saunalainen

Tidigare när jag gick i bastun på simhallen hände det att någon redig tant öste vatten över stenarna så att det hettade som eld i ansiktet. Jag skickade arga tankar som bad henne att hålla sig borta från vattenskopan. Nu vet jag inte vad som har hänt. Jag måste ha blivit hooked på tanthettan där i något skede. De senaste två gångerna har det varit jag som har öst på som en galning för att få den där ångan upp i ansiktet. Så kan det gå, kanske har mina sauna-gener varit dolda tidigare och nu får jag "komma ut" som bastubadare? Nästa gång tar jag med riskvistar och öl till simhallen så får jag slå mig på ryggen samtidigt som jag öser på...

Återhämtning

Vasa-Helsingfors-Åbo-Vasa blev avslutningen på mina 14 arbetsdagar i sträck. Oh yeah. En riktig arbetare, det är vad jag är ;) Så ni får ursäkta att jag snoozade en och en halv timme i morse, det kunde faktiskt ha varit värre. Vila hinner man dessutom göra när man blir gammal, som en av mina 90-åriga kompisar (ja, jag har flera 90-åriga kompisar) uttryckte sig innan hon gick ut för att rensa sin grannes trädgårdsland. Det kallar jag strongt.

Melankoli

En mobbad pojke, ett knarkande par,  en mamma med cancer, en misshandlad amerikan, ett kärlekslöst äktenskap...Ja, jag såg en finsk film i går, som ni märker :) Aku Louhimies "Vuosaari". Den var genomtänkt, välgjord och snyggt filmad. Men VARFÖR? Varför måste det här vara en typiskt finländsk film? Jag frågade min biokompis O som är finskspråkig och hon sa att det nog är det finska lynnet. Nej, jag vill inte att det ska vara så. Jag vill se glada och upplyftande inhemska filmer med en aning mera hopp. Betyder troligen att jag får ta och skippa en av Louhimies andra filmer: Paha maa (ont land, direktöversatt)...

Mötessadister

Är det bara jag som lyckas hamna bredvid/bakom/framför mötessadister? Det vill säga, folk som "viskar högt och surt" under möten och seminarier? Exempel: någon går upp och talar, gubben i min närhet (det har faktiskt varit gubbar på senaste tiden, men visst finns det gnälliga kvinnor också) kläcker ur sig något till grannen (som inte är jag) om den som talar. Han säger det precis lagom högt för att alla runt omkring ska höra, men inte tillräckligt högt för att det ska räknas som en kommentar till diskussionen. Dessutom är det ofta ett rent personangrepp mot den som har talturen för tillfället. Jag skulle kunna bita mig själv i knät för att jag inte ryter åt gubben "Du som verkar ha så fina åsikter, varför begär du inte en egen taltur?" Men jag sitter där som en snäll flicka. Grr. Snart.

Titanic lever kvar

Femton år senare är den fortfarande den mest berörande filmupplevelse jag har varit med om. Och jag har sett ganska många filmer. Det är hundra år sedan hon sjönk, men Titanic upphör aldrig att förundra. Jag tror att det ligger i det där med människans stolthet. Att världens modernaste skepp, som man naivt kallade osänkbart, ironiskt nog sjönk på sin jungfruresa och tog så många förhoppningar med sig ner. Av någon anledning har det blivit lite tabu att beundra James Camerons film. Det skiter jag i. All cred åt honom och då 20- och 21-åriga Leo DiCaprio och Kate Winslet. Och en tyst minut för dem som filmen i grunden handlar om.