Les dresses

Vilket pulver jag är som inte såg att Angry birds skaparens fru hade en, just det, Angry bird-klänning på självständighetsbalen sig i går. Och det fast jag till och med såg dem bli intervjuade. Ja, ja. Alla är vi inte lika smarta. Men till skillnad från en del andra tycker jag att den var riktigt cool. Jenni Vartiainens klänning var också ganska fin. Och Åbo stadsdirektörs frus marrängfluff. Och klänningen på Ilkka Kanervas brallis som jag inte vet vad hon heter (man kan googla, jag vet). Det var i alla fall en trevlig kväll på slottet - skulle jag tro. Jag tackade ju själv nej förstås ;)

Bilderna lånade från Vbl, TS och Mtv3.

Gala, nja

Jag är inte världens mest hängivna bloggare/bloggföljare. Däremot tycker jag hemskt mycket om galor och fina tillställningar. I kväll ska jag besöka slottsbalen (via rutan) och i går blev det skuggala på Fontana, där Helsingfors bloggala "sändes" på storbildsskärm. Citationstecknen syftar på att nätet var så överbelastat att sändningen var osammanhängande och buffrade konstant. Dessutom fick paret före i kön den sista goodiebagen. Ve och fasa. Och jag som älskar goodiebags. Innehållet är mindre viktigt, men man får ju en PRESENT. Ifjol besökte jag den riktiga galan på Korjaamo. Den var i och för sig glammig och trevlig. Däremot slutade den ganska snopet med att huvudnumret Salem al Fakir missade flyget på grund av strejk på Arlanda. Nå, jag ska fortsätta fira självständighetsdagen nu, vill bara avsluta med gårdagens mest träffsäkra twitterinlägg (inte mitt): "Och vinnaren i kategorin mest självupptagna är...alla! Grattis!" Jo, men visst är det lite självupptaget att blogga ändå.

Sick

Det där jag sa i går om dålig betjäning på Stockmann ligger ganska i lä efter vad jag fick höra av några sjuttonåriga tjejer i morse. De hade stått utanför sitt hotell i centrala Helsingfors, minding their own business, och så kommer två fyrtioplusgubbar och hotar dem med stryk för att de talar svenska. För att de TALAR SVENSKA MED VARANDRA utanför sitt hotell. Jag bli bara så rabiat. Och det är inte första gången. Ska det här bli mera regel än undantag nu? Ska vi vara rädda i det land där vi är födda?? Kanske nästa steg är att vi börjar gå fram till turister på tåget som talar franska med varandra och börjar härja om att de ska tala så man förstår, för att jag ju givetvis har rätt hänga med i deras privata diskussion. Mm. Fina tider.

Do you speak English?

En liten mellanrapport från ett vääldigt julpyntat Helsingfors, där jag befinner mig på arbetsresa. Hade en muchos härlig förmiddag i julens och shoppingens tecken och spenderade (för) mycket tid med att beundra Stockmanns julsortiment. Tyvärr drog den knappt existerande servicen på svenska ner stämningen as usual. En expedit bytte till engelska, en såg mördande ut när jag pratade svenska...Man behöver inte prata bra - min finska är inte flytande - men man ska vara vänlig och man ska försöka om man arbetar inom kundservice i en flerspråkig stad.

Kvällen har jag spenderat på justitie- och försvarsministeriet minsann. På försvarsministeriet hade dom automatiska paraplytorkare. Not bad. Kanske man kunde jobba där. När det regnar. För övrigt vet jag inte om det lockar. Men vi hade intressanta diskussioner om allmän och kvinnlig värnplikt, Nato, ekonomiska sparkrav...

Min vilda lillajul

Jag var på jakt i helgen. Det var en vild jakt må ni tro. En fick sätta livet till, medan den andra kom undan (hoppas jag åtminstone). Jag börjar från början...
Det var en mörk novemberkväll och blåsten tjöt i knutarna. Jag hade bakat julstjärnor (de har ju endast två ingredienser, därav husligheten). Min gammelfaster satt och såg på tv när jag stack mig in med några stjärnor åt henne. Plötsligt kilade ett möss över golvet och jag lyckades hejda mig från att skrika. Möss är inte min starka sida, men jag stålsatte mig. Inte kunde jag lämna henne med alla (...) mössen. Så jag gillrade mitt livs första mössfälla. Eller de var faktiskt två. Lade ost på den lilla järnpiggen och kämpade med att få fjädern att hållas fast. Nästa morgon fick jag höra att det hade blivit napp i båda fällorna, men att hemvårdaren hade släppt det ena mösset som "bara" hade fått fällan på benet. Så nu vet jag inte om jag ska känna mig som en hjälte eller en hemsk djurplågare. Det var alltså min vilda lillajul. Crazy times.

PS. Jag såg en snögubbe i kyrkparken på väg till jobbet i dag, how is that possible? Det finns ju ingen snö!

Platt

Jag har precis läst klart boken om Österbotten, ”Extremt platt och otroligt nära”. Den började som en mysig skildring, men sedan märkte jag det. Kronoby, Terjärv, Esse, Jakobstad, Jakobstad, Jakobstad... A liiittle strange. Man kan väl inte skriva en bok om svenska Österbotten och dra gränsen vid Nykarleby? Inga Närpesanekdoter, inget från Vörå eller Korsholm eller Malax... En inflyttad Vasabo fick faktiskt komma till tals, men svagt ändå. Jag väntar på uppföljaren och läser ”Vi som aldrig sa hora” under tiden (som INTE handlar om Österbotten, men kanske kunde ha gjort det).

Spontana fester

Visst är det lite ironiskt (men kul) att spontana, alternativt dåligt planerade, fester ofta blir de bästa? I går hade vi en relativt oplanerad styrelsefest, och den blev ju bra. Även om vi tinade upp fisk i mikron. Även om chokladmoussen vispades med en visp tillverkad av en borr och två plastgafflar. Även om vi hade "ett, två, bom" som partylek. Eller kanske just på grund av detta.
Ha nu en mysig lördag kväll och offra lite av planeringen :)

Twitter

Jag upptäckte just Twitter. Man hänger ju med i tiden ;) Fniss. Men skriva där tänker jag inte göra. Än. Kanske när jag tröttnar på bloggen? Någonstans kan jag känna att det egentligen skulle passa mig bättre, tidsbrist + twitter är säkert bättre än tidsbrist + blogg.

Northern light (dark)

Kommit hem efter en uppfriskande Norrlandsresa. Vackra soluppgångar, sjabbig bunker (vandrarhem kallades det visst), föreläsningar med både liberaler och moderater, tvåvåningsbussar med eluttag, stora toaletter med pulvertvål och trådlöst internet (Finland, ta exempel tack), miniburgare och polarbröd, ett universitet specialiserat på gruvindustri och miljö...och så mörkret. Trodde du inte att det kunde bli mörkare än i Österbotten? It can.

Shoppinghysteri

Haha, kan verkligen känna igen mig i detta klipp, speciellt om någon annan betalar! Blir glad av att se dem :)